Verksamheter

 

KILOWATTSKOLAN

Skolan och omvärlden

 

Kilowattskolan ska se omvärlden som en källa till kunskaper och vetande och utveckla ett öppet och samarbetsvilligt förhållningssätt till både personella som institutionella resurser utanför skolan.

 

Eleverna ska ges stora möjligheter i de arbetsmetoder skolan väljer och erbjuder att röra sig fritt och självständigt utanför skolans klassrum i planeringen av den egna läroprocessen.

 

Tematiskt sammanhållna studier ska ge eleverna utrymme för att bevista, uppleva och lära känna arbetsplatser, yrkesmänniskor, samhällsinstitutioner som bibliotek, museum och teatrar samt göra studiebesök och resor i närområdet under längre pass och tidsperioder.

 

Föreningar, företag, utbildningsinstitutioner, föräldrar och experter med kunskaper respektive erfarenheter i aktuella frågor ska bjudas in och erbjudas delta i den konkreta läroprocessen.

 

Kilowattskolan ska eftersöka projektverksamhet som kan leda till resursförstärkningar, både nationellt och internationellt för att bygga ut och inleda eleverna i ett arbetssätt som nyttjar nätverk och nätverkstänkande i läroprocessen.

 

Samarbeten över gränserna, mellan, kommuner, länder och världsdelar ska stimuleras för att engagera våra elever och ge de möjligheter att i utbyten och besök använda sina kommunikativa och språkliga kunskaper utanför skolan.

 

 

Skolmiljö

 

Alla som bevistar Kilowattskolan, gäster, föräldrar, personal och elever ska vara väl bekanta med skolans regler och förhållningssätt i bemötande och attityder gentemot varandra - att alla oavsett ålder, kön, härkomst eller ställning på skolan ska värderas lika med stor respekt och kunna känna trygghet och öppenhet i både arbets- och studiesituation vilket också är ett måste för att kunna prestera goda resultat både i studier och arbeten.

 

Allas röster ska inom skolans väggar vara lika mycket värda likväl som alla har ett ansvar i att bygga en god fysisk och psykosocial miljö att arbeta och studera i som skyddar individen mot mobbing och kränkande särbehandling.

 

Elevernas demokratiska rättigheter ska tränas dagligen i skolans olika processer och flöden av beslut och aktiviteter. För skolan är demokrati ett starkt medel för att motverka kränkande behandling och mobbing.

 

För att motverka kränkande särbehandling kommer Kilowattskolan att regelbundet genomföra utbildningar, workshops med både elever, föräldrar och personal för att självkritiskt granska och värdera vår skolmiljö och förhindra uppkomst av kränkande särbehandling.

 

Vi tror att människor generöst kan ge till varandra inte bara av kunskaper utan även av social trygghet och omtanke, ett slags socialt överskott som både vuxna och barn kan ha och som överförs vid sociala möten och interaktion, detta vill vi uppmuntra till.

 

 

Skolans inre arbete, läroprocess och arbetsorganisation

 

Kilowattskolans läroprocess ska kännetecknas av stor flexibilitet i val av arbetsmetoder och arbetsinnehåll. Pedagogernas professionalitet ska vara ett rättesnöre likväl som elevernas behov av inflytande och påverkan i den konkreta läroprocessen i val och bestämmande av arbetsmetodik och arbetsinnehåll.

 

Varje arbetsområde ska ha en tydlig och lättillgänglig struktur som pedagogerna tillsammans med eleverna har samplanerat i moment, mål och förväntningar.

 

Genomfört arbetsområde ska dokumenteras och utvärderas av pedagoger och elever tillsammans samt i förekommande fall utvärderas av extern utvärderare.

 

Inom varje arbetsområde ska ett stort mått av individualisering tolereras, både avseende studietid, inlärningsstilar, studiemiljö och studieprestation.

 

Alla elever ska ges optimalt individuellt digitalt stöd och tränas i att arbeta med stort egenansvar och självständighet i studierna parallellt med mer gruppbaserade moment som tränar samarbetsförmåga och tolerans.

 

Kilowattskolans arbetsområden ska planeras för en organisatorisk och innehållslig ämnesintegration med ett stort användande av kompetenser och pedagoger inom skolan samt i förekommande fall resurspersoner utanför Kilowattskolan.

 

En sådan ämnesintegration kräver en arbetsorganisation som ger utrymme för väl genomförda lagarbeten mellan olika ämneskompetenser och pedagoger. Pedagogerna ska kunna följa eleven i progression genom åren vilket kräver vertikala ämnesintegrerade arbetslag.

 

Kilowattskolans arbetsorganisation ska bygga på eleven i centrum.

 

Varje elev har en egen mentor som ansvarar för den nära kontakten med eleven, som kommunicerar elevens hela skolsituation i dialog med annan personal till hem och förälder.

 

 

 

Pedagogens roll

 

Pedagogens roll i förhållande till eleven ska vara förebildande, utbildande, ledande, coachande och fostrande.

 

Pedagogen ska vara öppen för ett reflekterande självkritiskt förhållningssätt till eleven som skapar en utvecklande och demokratiskt fostrande dialog mellan elev och pedagog.

 

Pedagogen ska ha en god förmåga att sätta sig in i varje elevs situation och förutsättningar för studier.

 

 

Resultatuppföljning

 

Elevernas allsidiga utveckling likväl som den resultatmässiga ska noggrant mätas, följas upp, värderas och dokumenteras i skolans system för uppföljning och utvärdering.

 

Iup är den kommunicerande delen i systemet med föräldrar och elever.

 

Resultatuppföljningssystemet som initieras redan i förskoleklassen syftar även till att tidigt upptäcka särskilda behov hos elever för att med rätt kunskaper och metoder kunna sätta in stödinsatser.

 

Skolans specialpedagoger ska kunna utifrån hela sin professionalitet metodiskt arbeta med utredningsfrågor av enskilda elever stödbehov eller generellt strukturella frågor, skolutveckling och utvärdering samt adekvat kunna handleda sina kollegor i specialinriktade stödinsatser åt elever eller elevgrupper.

 

 

 

 

Reseetapperna

 

Elevernas vistelse i skolan ska kunna beskrivas likt en resa, de är på väg någonstans.

 

Resan består av fyra resetapper, förskoleklassen, de tre första skolåren, de andra tre åren och de tre sista åren.

 

Alla etapper innehåller mål som är tagna ur de nationella styrdokumenten och som kommunicerar med EU:s åtta nyckelkompetenser och resultatuppföljningsplanen.

 

 

 

 

Första etapperna

 

De två första etapperna har en utgångspunkt i det nära och de grundläggande behoven hos eleverna av kunskaper och perspektiv på omvärlden. Med refererande till EU;s åtta kompetensområden väljer vi ut tre fokusområden för de två första etapperna;

- Kommunikation på modersmålet

- Matematiskt kunnande

- Initiativförmåga och företagaranda

 

Lekens metodik ska som arbetsform i de lägre åldrarna användas flitigt vilket innebär att förskolans pedagogiska arbetsformer kommer att följa elevernas arbetsområden upp genom åren.

 

Den struktur som kommer att vara ledande för arbetsorganisationen ska ta stor hänsyn till elevernas olika mognad och behov av aktiviteter, exempelvis pojkars i många fall större behov av rörelse och motorik i de tidiga åren.

 

I de två första etapperna byggs formerna för långsiktiga samarbeten med föräldrar. Parallellt med elevens individuella utveckling ska föräldramöten, utflykter, lägerverksamheter i samarbete med föräldrar och spontana besök i skolan vara rikt förekommande.

 

Under de två första etapperna kopplas även fadderföretag som finns lokaliserade i staden till varje klass för regelbundna besök och samarbeten och för att tillgodose elevernas behov av att se och uppleva arbetsliv och arbetsplatser.

 

 

Tredje etappen

 

I den tredje etappen år 4-6 i skolan konsolideras de grundläggande kunskaperna.

 

Eleverna ges möjligheter att i än större utsträckning arbeta i självständiga moment och ta större ansvar för sina studier.

 

Av Eu:s åtta nyckelkompetenser och parallellt med de tidigare initieras och sätts fokus på;

- Kommunikation på främmande språk

- Lära att lära

- Digital kompetens

 

 

 

 

Fjärde etappen

 

I den fjärde etappen, år 7-9 kommer eleverna att ställas inför större utmaningar och uppgifter som förutsätter goda beredskaper och att ha tillägnat sig grundläggande kunskaper och förmågor.

 

Världen blir större och ska upptäckas. Språklig och social kompetens ska kunna användas i möten med andra människor i projekt, internationella utbyten och samarbeten och eleverna ska tränas i att röra sig och verka i nya och främmande miljöer utanför skolan.

 

Till varje elev kopplas en samhällsmentor som kommer från arbetsliv eller studier i syfte att coacha eleven i nya miljöer men också mot elevens egna uppsatta studiemål och framtidsdrömmar.

 

I den sista etappen sätts av EU;s åtta nyckelkompetenser fokus på;

- Social och medborgerlig kompetens

- Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens

 

I den sista etappen finns givetvis alla Eu:s åtta nyckelkompetenser med i en värdering av elevens kunskaper.

 

Speciella test och bedömningar av elevernas förvärvade nyckelkompetenser genom skolans reseetapper ska genomföras i den sista etappen.

 

I denna etapp kommer samarbeten med olika utbildningsinstitutioner som gymnasium men också universitet och högskolor inledas. Speciella inspirations- och utbildningsprogram, modell LTH;s lördagsprogram och forskarklasser kommer att erbjudas elever i syfte att attrahera och inspirera till högre och fördjupade studier.

 

Eleverna ska under denna etapp få möjlighet och stöd att enligt gymnasiets modell UV-företag redan i grundskolan få starta företagande och använda sig av sin initiativförmåga och utveckla en företagaranda.

 

Företagandet kan startas upp av enskild elev eller grupper av elever. De unga företagen kommer att erbjudas egna företagsmentorer, verksamma företagare som kommer att coacha eleverna med råd och kunskaper.

 

Kilowattskolan samarbetar med stadens organisationer för företagare och har tillgång till stora nätverk.

 

Alternativt kan eleverna välja att starta företag enligt modell Education for Life, företagande med ett solidariskt och biståndsinriktat syfte där mentorer kommer att hämtas från biståndsorganisationer och människor med erfarenheter från globala och eller sociala projekt.

 

Internationella frågor och globala perspektiv förankras i tidiga skolår i elevernas lärande i vår skola.

 

I den sista reseetappen byggs det på med rollspel exempel FN-skola, klimatfrågepaneler och andra globala scenarior för att medvetengöra eleverna om sina möjligheter att påverka men också det ansvar som finns för de stora livsfrågorna.

 

 

Kvalitetsarbete

 

Skolinspektionens granskningar av skolan ska kompletteras med oberoende kvalitetssäkringssystem av verksamheten för att visa att vi levererar utlovade resultat.

 

Så kallad process-styrd extern utvärdering som ger möjlighet till stöd och råd till verksamheterna under gång eller genomförandefas ska brukas för att kunna göra förändringar i tid och uppnå effektivitet i verksamheterna.

 

 

Kilowattskolans arbete med värdegrundsfrågor, Läroplanens mål och riktlinjer samt arbete mot kränkande behandling. ^

 

 

Värdegrundsarbete, normer och värden

 

I Kilowattskolan ska all personal verka för de värden som uttrycks i de mänskliga rättigheterna, skollag och läroplan.

 

Värdegrundsfrågorna ska dels belysas i ett globalt perspektiv, solidaritet och ansvar för vår gemensamma värld och resurser, förmåga till empati och inlevelse i olika människors livsvillkor, dels i ett mer nära perspektiv hur man behandlar och bemöter sina närmaste medmänniskor.

 

Alla, elever, personal, föräldrar och gäster ska känna sig respekterade och uppleva skolmiljön som trygg och säker.

 

Alla vuxna ska vara medvetna om sin roll som förebilder för de växande barnen/eleverna likväl som de äldre barnen ska bli medvetna om och kunna vara förebilder för de yngre barnen.

 

Värdegrundsfrågor ska vara ett naturligt och vardagligt inslag i Kilowattskolans arbetsinnehåll. Rutiner och redskap för regelbundna forum, klassmöten, personalmöten och föräldramöten med värdegrundsfrågor på dagordningen ska finnas och kunna hanteras av all personal som har ansvar för elever och föräldrakontakter.

 

All personal ska utbildas i att pedagogiskt kunna leda elevgrupper i värderings- och samarbetsövningar, kunna initiera och leda forum kring värdegrundsfrågor.

 

Våra elever ska uppmuntras och få möjligheter att utveckla sina förmågor att göra egna ställningstaganden och framföra sina åsikter i etiska frågor utifrån kunskaper grundade i egna erfarenheter.

 

Ett tydligt mål och krav är att Kilowattskolan aktivt skapar dialog, forum och relationer i verksamheten där eleverna flitigt kan tränas och använda sig av sina förmågor.

 

Sammansatta råd med både personal och elever där eleverna tränas i inflytande och brukande av sina demokratiska rättigheter ska med regelbundenhet självkritiskt granska skolmiljön och hur vi lever upp till värdegrunden.

 

Kamratstödjare ska utbildas och finnas i varje elevsammanslutning.

 

Konkret innebär det;

Enligt en årligen reviderad handlingsplan för att motverka kränkande särbehandling och mobbing ska Kilowattskolan agera snabbt och effektivt mot varje situation eller händelse som kan utvecklas till kränkning eller mobbing.

 

Handlingsplanen talar dels om det förebyggande arbetet med att bygga en öppen och tolerant skolmiljö men också om de operativa åtgärder som sätts in vid händelse och förekomst av mobbing och kränkning.

 

Kilowattskolan ska markera tydligt avståndstagande för förekomsten av kränkande handling både i förhållande till förövaren och drabbad, samtidigt ge stöd och nycklar, både åt förövare och drabbad i att skapa en god och konstruktiv kommunikation för att hitta utvägar och lösningar.

 

Om så behövs ska Kilowattskolan anlita extern hjälp och expertis. En utgångspunkt är att skolan aldrig får ge upp utan har ansvaret att hitta hjälp och lösningar. All personal ska utbildas i och veta sin roll och sitt ansvar i de operativa åtgärderna.

 

I det långsiktiga arbetet med värdegrundsfrågor arbetar elever och personal tillsammans i ett temaområde som sträcker sig från förskoleklass till sista året i grundskolan; livskunskap.

 

I temaområdet sätts mål upp för vad eleverna ska utveckla för beredskaper och sidor hos sig själva.

 

Det handlar om, ökad självkännedom, bättre känslohantering, empati och motivation samt större social kompetens.

 

Temaområdets aktiviteter och innehåll anpassas till elevernas ålder och mognad.

 

All personal ges utbildningsdagar i temaområdet för att få ökad motivation, gemensam målbild och bra redskap för att leda eleverna i aktiviteter och utveckling.

 

 

 

 

Kunskaper

 

Vår skola ska ge eleverna lust att lära, de ska inspireras och de ska få behålla och utveckla sin naturliga nyfikenhet som leder till kunskaper och erfarenheter till nytta i hela livet, för den individuella utvecklingen samt för att kunna utvecklas till stabila medlemmar av vårt samhälle.

 

Vår skola ska lära eleverna lära, de ska få stor kunskap om sitt eget sätt att lära och vara. De ska rustas med användbara verktyg till nytta för dem i det livslånga lärandet.

 

Vår skola ska förmedla vikten av kunskaper och lärande, att kunskaper för alla människor innebär möjligheter till förändring av den egna livssituationen och en aktiv påverkan och deltagande i det demokratiska samhället i byggandet av den nya världen, tillsammans med andra människor.

 

Kilowattskolans resultatuppföljningssystem ska garantera eleverna en tydlig dokumentation, följa, ge stöd och vägledning i läroprocess och kunskapsutveckling under samtliga år från förskoleklass till sista år i grundskolan.

 

Kilowattskolan ska anpassa sig till varje elevs individuella utgångsläge och förutsättningar för studier och utvecklande av kunskaper, skapa miljöer och använda arbetsmetoder som stimulerar varje elev till framsteg och utveckling.

 

Kilowattskolan ska uppmuntra och ge eleverna möjligheter att använda och fördjupa sina kunskaper, både i skolan och utanför i det omgivande samhället.

 

Sida vid sida ska skolan fostra och ge eleverna verktyg för en livslång kunskapsutveckling. Varje ämne eller ämnesområde ska tillsammans med eleverna, planeras, genomföras och utvärderas utifrån tydliga mål.

 

Våra pedagoger har ansvaret att med stor professionalitet se den större uppgiften att stötta, vägleda varje elevs resa i fostran och kunskapsutveckling.

 

Vår skola ska ge en allsidig kunskapsutveckling och med utgångspunkt i EU;s åtta nyckelkompetenser integrera läroplanens mål för kunskaper i förskoleklass och grundskola.

 

Konkret innebär det;

- Utifrån de allmänna råden ges skriftligt omdöme. IUP följer eleverna från förskoleklass och uppåt och i dialog med elev och förälder beskrivs elevens kunskapsutveckling i förhållande till varje ämne enligt respektive kursplans uppnående- och strävansmål

- Nationella avstämningar genomförs i år 3, 5 och 9

- Elevernas ansvar och inflytande

- Eleverna ska i vår skola ges insikt, kunskaper och färdigheter viktiga för att kunna fostras och utvecklas till personer som kan känna och vill ta ansvar samt ha inflytande över sitt eget liv och samhällsutvecklingen.

 

Alla som har ansvar och står i relation till eleverna på vår skola ska använda sig av de demokratiska principerna och verka för utvecklandet av de demokratiska arbetsformerna.

 

Kilowattskolans miljö, arbetsmetoder och arbetsorganisation ska skapa förutsättningar för elevernas ansvarsmässiga deltagande och inflytande i beslut och viktiga frågor rörande skolan genom öppna forum och goda informationssystem.

 

Konkret innebär det;

- Alla beslut som rektor tar med bäring och inflytande på eleverna ska checkas av enligt Barnkonventionens checklista

- Regeln är snarare är undantaget att elever är med i alla beslutsprocesser

- Att alla elever ska ha en reell möjlighet till inflytande och påverkan på den arbetsmiljö och den arbetsorganisation de befinner sig

 

 

Skola och hem

 

Skolan har ett stort ansvar att inför elever, föräldrar och omgivande samhälle ta initiativ, öppna upp och inbjuda till samarbete och deltagande.

 

För varje barn/elev är alltid föräldrarna något av det viktigaste de har, som ger trygghet och uppmuntran och som ska finnas med i samarbete med skolan under elevens hela skoltid i det gemensamma ansvarsuppdraget att fostra och utveckla.

 

Konkret innebär det;

- Kilowattskolans personal ska alltid försöka hitta bästa lösningar på goda informationskanaler och kommunikation mellan hem och skola

- Skolans personal ska utbildas i informations- och samtalsteknik för att kunna leda utvecklingssamtal, trepartssamtal

- Skolans personal ska ha stor beredskap att via samtal och dialog kunna lösa eventuella konflikter eller oro kring elev och skolgång

- Skolans personal ska hålla föräldrar och hem väl informerade digitalt och via veckobrev

 

 

Övergång och samverkan

 

Våra verksamheter, förskoleklass och skola ska hänga väl samman i arbetsinnehåll och arbetsorganisation.

 

Våra elevers sociala och kunskapsmässiga utveckling, i planering, mål, genomförande och uppföljning ska följa en gemensam struktur och plan genom våra olika verksamheter.

 

All personal oavsett del i verksamheten ska ha en helhetssyn på elevens utveckling.

 

Arbetsorganisationen ska vara uppbyggd på så sätt att elevens övergång mellan verksamheter ska kunna gå utan avbrott i kontinuitet och planering. Övergångar mellan våra verksamheter, exempelvis till gymnasieskola ska för våra elever i så stor utsträckning som möjligt vara odramatiska.

 

Konkret innebär det;

- Kilowattskolans pedagogiska ledning ska ge goda förutsättningar för samarbeten mellan verksamheterna i fråga avseende arbetstid och arbetsorganisation

- Vår skolas pedagogiska ledning ska ställa upp mål för samarbetena som leder till utveckling av verksamheterna

- Verksamhetsgemensamma temaarbeten ska göra barn och elever med olika åldrar kända för varandra samt hemmastadda med personal och lokaler i de olika verksamheterna

- Faddersystem ska ge yngre barn med äldre kamraters stöd trygghet att lära känna ny verksamhet, lokaler och personal

 

 

Skolan och omvärlden

 

Våra verksamheter, förskoleklass och skola ska se omvärlden som en källa till kunskaper och vetande och utveckla ett öppet och samarbetsvilligt förhållningssätt till både personella som institutionella resurser utanför skolan.

 

Konkret innebär det;

- I förskoleklassen och de första åren i skolan ska täta besök och utflykter göras i staden och det omgivande samhället

- Återkommande besöksplatser som exempelvis äldreboende eller lämplig arbetsplats ska upprättas

- Fadderföretag som finns i den lokala bygden kopplas till varje klass öppet för besök och samarbeten

- I de sista åren ska varje elev erbjudas en samhällsmentor, en vuxen utanför familjen som studerar eller arbetar

 

 

 

Bedömning och betyg

 

Kilowattskolan ansvarar för att varje elev under resans gång får en professionell bedömning och värdering av sina kunskaper uttryckt i betyg och omdöme i förhållande till vad nationella kursplaner uttrycker i mål för olika ämnen eller ämnesområden.

 

Det är vår skolas uppdrag att uppmuntra alla elever till resultatförbättringar att anta individuella utmaningar.

 

Det är vår skolas uppdrag att gemensamt med eleven samt med all tillgängligt stöd följa och uppmuntra eleven till allt bättre resultat.

 

Konkret innebär det;

- Kilowattskolan använder sig av ett webbaserat kvalitets- och dokumentationsstöd som samlar alla uppgifter kring individuell utvecklingsplan, utvecklingssamtal, skriftliga omdömen, åtgärdsprogram och elevarbeten. Detta system ansluter till Skolverkets Allmänna råd och kommentarer och ger pedagogerna ett kvalitativt verktyg för att i samråd och med gemensamma kunskaper på betygs- och klasskonferenser kunna göra avstämningar mot kursmål i kursplanens mål i varje ämne och år för en bedömning och värdering av varje enskild elevs kunskapsutveckling.

 

- Tillsammans med skolans elevstödsteam, specialpedagoger med olika inriktningar, kurator, skolsköterska, psykolog och rektor analyseras den konkreta studiesituationen för varje elev och dennes status avseende inlärning och social utveckling för att vid behov kunna planera för stödinsatser.

 

- Föräldrar får information om sitt barns kunskapsutveckling och skolans bedömning vi skriftliga omdömen och betyg. I samtal i samband med IUP förklarar mentorer och pedagoger för föräldrar och elever skolans bedömningssystem och gjorda bedömningar samt sätter fokus utifrån den individuella utvecklingsplanen på nya mål.

 

- Nationella avstämningar görs i år 3, 5 och 9 och utgör en vägledning för pedagogerna avseende den egna skolans elevers kunskapsnivåer.

 

 

Rektors ansvar

 

Rektor har på varje skola ett ansvar att leda och utveckla verksamheterna i enlighet med de nationella styrdokumentens mål och riktlinjer.

 

Ytterst är det rektor som ansvarar för;

- varje elevs vardagliga situation i skolan alla dagar, alla timmar

- att skolan följer värden, mål och lagar som är uppställda för verksamheten

- att eleven får en harmonisk och trygg utveckling, respekteras och behandlas rättvist av personal och klasskamrater

 

Konkret innebär det;

- Rektor måste utöva ett tydligt pedagogiskt ledarskap som föredömligt tar ansvar för elevernas sociala och kunskapsmässiga utveckling

- Rektor ansvarar för att skolans resurser förvaltas och fördelas till de behov och pedagogiska utmaningar som skolan står inför för att kunna ge eleverna bästa möjligheter att uppnå goda resultat

- Rektor ansvarar för att ett metodiskt arbete sker av uppföljning och utvärdering av de mål och aktiviteter som skolan sätter upp för sin verksamhet för att kunna arbeta med förbättringsområden och ständigt i en process utveckla verksamheten

 

 

Elevinflytande och elevdemokrati

 

Kilowattskolan kommer att utveckla en modell för inflytande som engagerar och öppnar upp för eleverna att delta i beslutsprocesser avseende skolans arbetsinnehåll, arbetsmiljö och arbetsorganisation.

 

Konkret innebär det;

- I en linje från förskoleklass till sista året i år 9 ska eleverna regelbundet som en rutin i vardagen tränas i att upptäcka och uttrycka sina egna åsikter om hur de trivs i verksamheten, vilka behov de har, om det finns problem, hur man kan lösa dem och hur det kan bli bättre.

- Grunden för ett demokratiskt arbetssätt är information och delaktighet.

- Särskilda råd, klassråd som genomförs en gång per vecka ska äga dessa forum där eleverna lär sig mötesstruktur och teknik, bildar grunden för inflytande i verksamhetens beslutsfrågor. Vad som förhandlas på klassråd ska gå vidare till rektor via protokoll och ett kommunikationssystem som är både digitalt och traditionellt och vad rektor beslutar som direkt berör eleverna ska informeras omgående.

 

Rektor har en vidsträckt beslutsdelegation och ansvarar för att denna beslutsdelegation hanteras med möjlighet för elever, föräldrar och personal att få stort inflytande och påverkan i speciella råd sammansatta med elever, personal och rektor ska finnas kring fysisk och psykosocial miljö och stora planeringsfrågor som temaverksamhet, ombyggnader eller andra aktuella frågor.

 

Kilowattskolan ska utbilda eleverna i arbetsmiljöfrågor och ha elevskyddsombud i varje klass.

 

Kräver en fråga speciell belysning ska rektor kunna kalla till stormöte för att samtidigt kunna träffa alla berörda i ett öppet forum.

 

Vår utgångspunkt är att elevernas utbildning och fostran i inflytande och demokrati ska ligga naturligt i skolans alla vardagliga processer.

 

 

 

 

 

Kilowattskolans uppföljning av elevernas kunskapsutveckling ^

 

Skolverket har i sina uttolkningar av regelverken noggrant beskrivit och exemplifierat hur en skola på ett korrekt sätt följer elevernas kunskapsutveckling.

 

Kilowattskolan kommer att följa Skolverkets anvisningar och årligen kontrollera att delmomenten i processen utförs med tillräcklig kvalitet. Varje år ägnas kompetensutvecklingstid till att levandehålla kunskapen om det totala utvärderingssystemet för elevens lärande.

 

Konkret innebär det;

 

- För varje ämne i Kilowattskolan finns de nationella kursplanernas mål konkretiserade av pedagogerna.

 

- Det ska finnas en tydlig progression i pedagogernas konkretiseringar av kunskapsmålen från tidiga år till grundskolans sista år som ska lätt kunna följas av elev och förälder.

 

- Likaså arbetar pedagogerna med skolans strävansmål i förhållande till elevens kunskapsutveckling.

 

- Elevernas kunskaper i de olika ämnen mäts i regelbundna avstämningar av ansvarig pedagog och arbetslag genom gruppdiskussioner, förhör, diagnoser, prov och inlämningsuppgifter.

 

- I alla de ämnen som eleven har haft i sin skolgång under terminen skrivs omdömen.

 

Omdömena ska beskriva hur långt eleven kommit i sin kunskapsutveckling och visa på hur hon eller han kan komma vidare i sitt lärande.

 

Det skriftliga omdömet delges elev och förälder och ligger till grund för innehållet i utvecklingssamtalet.

 

Om pedagogen finner eller gör bedömningen att eleven inte kommer att nå mål att uppnå i årskurs 3, 5 eller 9 förs informationen vidare till rektor som säkerställer att elevens stödbehov utreds av specialpedagog.

 

Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd upprättas ett åtgärdsprogram med insatser till stöd för elevens fortsatta kunskapsutveckling.

 

För varje elev finns en individuell utvecklingsplan.

 

IUP finns med vid vid varje utvecklingssamtal mellan förälder, elev och mentor/pedagog. Vid dessa avstämningar revideras och uppdateras målen för elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling.

 

IUP:en följer också de allmänna råden från Skolverket. Utvecklingssamtalet ska till sin karaktär för eleven vara framåtsiktande och fokusera på elevens starka sidor, förmågor och intressen.

 

Varje termin genomförs klasskonferenser under ledning av rektor tillsammans med klassernas mentorer, specialpedagoger, kurator, psykolog och skolsköterska.

 

Alla elevers skolsituation och status för inlärning och social utveckling gås igenom och granskas utifrån att rätt åtgärder är vidtagna för att stödja elevens utveckling.

 

Inom arbetslaget och i dialog med kollegor samtalar betygsättande pedagog underlaget inför betygsättningen. Eleven får också via samtal med pedagogen beskrivet det betyg som ska sättas.

 

Förskoleklassen

 

Barnen i förskoleklassen ska ha sin verksamhet nära skolan i aktiviteter och läroprocesser.

 

Med stor hänsyn tagen till barnens mognad men också lust till att lära ska moment och uppgifter som förbereder barnens förmågor att tala, läsa, skriva och räkna vara en del av förskoleklassens aktiviteter.

 

Aktiviteterna ska ha sin utgångspunkt i lek och lust, gärna med möjligheter för barnen att använda alla fem sinnen.

 

Musik, teater, dans och bild ska vara rikligt förekommande aktiviteter som kan stimulera barnen allsidigt och låta de starka sidorna komma fram.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Grundskolans arbete med elever i behov av särskilt stöd ^

 

Kilowattskolan ska anpassa sig till varje elevs individuella utgångsläge och förutsättningar för studier och utvecklande av kunskaper, skapa miljöer och använda arbetsmetoder som stimulerar varje elev till framsteg och utveckling.

 

Uppkommer situationen att eleven har särskilda behov som skolan har svårt att möta ska pedagogen observera eleven och göra en analys och se över hur man kan lösa situationen.

 

Samtal sker med elev och förälder vad analysen har kommit fram till avseende elevens särskilda behov med utgångspunkt i vad eleven lyckas med respektive har svårigheter med.

 

Lösningar presenteras avseende elevens skolgång för att tillsammans med elev och förälder komma fram till gemensamma lösningar.

 

Om större behov framkommer som inte pedagogen själv kan lösa kontaktas specialpedagog som kan handleda pedagogen och personalen runt eleven med förhållningssätt och metodik. Eventuellt med insatser av speciallärare.

 

Om behovet av mer stöd fortsätter blir det samtal med förälder och elev och ett åtgärdsprogram upprättas som kommunicerar med IUP.

 

Behövs mer omfattande insatser utifrån elevens särskilda behov förs det fram till elevvårdsteamet, bestående av specialpedagog, psykolog, skolsköterska och rektor.

 

Elevvårdsteamet tar ställning till om det behövs göras en utredning eller tester för att utröna om problemen är pedagogiskt, socialt, psykologiskt eller medicinskt betingat?

 

Därefter blir det Elevvårdskonferens som tillsammans med föräldern och elevvårdsteamet diskuterar problematiken och föreslår åtgärder.

 

Beslutade ågärder sammanställs i åtgärdsprogrammet som sedan följs upp regelbundet via elevvårdskonferens och samtal för att se vilken effekt eller utveckling åtgärderna har åstadkommit för eleven.

 

Varje termin genomförs klasskonferenser i skolans klasser under ledning av rektor tillsammans med klassernas mentorer, specialpedagoger, kurator, psykolog och skolsköterska.

 

Alla elevers skolsituation och status för inlärning och social utveckling gås igenom och granskas utifrån att rätt åtgärder är vidtagna för att stödja elevens utveckling.

 

Görs bedömningen att vidtagna åtgärder inte räcker till är det rektors ansvar att följa upp behoven och söka resurser från kommunens huvudman för att tillgodose elevens behov av stöd.

Arbetsformer och innehåll i grundskola yngre barn, fritidshem samt grundskola äldre barn

Den lilla grundskolan mitt i staden.

För kontakt och platsanmälan: info@kilowattskolan.se

 

 

Sverker Hagman

Mobil: 073 5697039

 

Monika Clase

Mobil: 070 4980064